Im me, & thats perfect.
Ligger i sängen och googlar migsjälv, för visst får man göra det ibland? Om det inte var för att jag ibland får för mig att göra det så skulle jag aldrig hittat diverse fejkprofiler, bildspel och heller inte veta att jag numera pryder framsidan på en fransk fantasybok.
Dessutom skulle jag missat alla fantastiska fanartbilder som faktiskt finns därute tillägnade mig. Tack alla ni.
Jag är bara ett litet avtryck idag av vad jag var förr, då kände jag mig som någon! Det var en enorm egoboost för mig hela tonåren fram tills för ca 3 år sedan. Då försvann känslan och jag behövde den inte längre. Idag är jag vuxen och harmonisk med att bara vara jag. Det är lätt att glömma ibland men jag lever ett fantastiskt liv och skulle inte byta det för allt i världen. Men ibland när vardagen smyger sig på med all sin gråa prakt, då kan det vara lite skönt att kika tillbaka och inse, jag var definitivt någon.